Nu eller aldrig
Idag när jag klev ur sängen efter en sömnlös natt kände jag mig trotts allt stark.
Jag kände mig glad, lycklig, framåt, motiverad, jag kände mig lugn.
Att kunna stiga upp, övertrött, tankespridd och hut men endå få bära den känslan i kroppen och kunna bemöta dagen med ett stor leende är för mig magiskt.
Det känns liksom overkligt, men samtidigt så fantastiskt bra.
Jag vet att jag kommer bemöta många hinder i livet, lik så många andra, men jag vet samtidigt att ingenting kan ta mig tillbaka till den rutan jag en gång stod på, med rangliga ben och en skör själ.
Jag vet att jag inte vill att hösten skall komma ikapp mig, men jag vet att det är någonting jag klarar av.
Jag skall göra det verkligt, jag skall vända all ondska till någonting positivt, jag skall ta mitt förnuft till fånga och ge hösten en ärlig chans, även om det känns tungt.
Hösten är för många en jobbig period, det blir mörkt, man tänker mycket, man reflekterar över dem misstag man gjort i all hast då man för stunden trodde att det var någonting som var rätt för en själv. Man tänker tillbaka, man saknar somliga stunder så mycket att det gör ont, och andra önskar man bara att man kunde radera ur minnet.
Men vet ni? Hösten är varm, den är vacker - alla färger, all närhet som träder fram i kylan som sakta tränger sig närmre inpå.
Jag tycker det är fantastiskt.
Jag kommer få ett kusinbarn den här hösten, ett efterlängtat sådant, den lilla krabaten är ännu inte medveten om hur lyckligt lottad h*n är, vilka fantastiska människor som kommer vandra sida vid sida vid denne vackra skapelse.
Vilka bedårande människor h*n får som föräldrar, detta under barn kommer aldrig någonsin behöva känna sig ensam.
En familj så stor att kärleken blir till överflöd, föräldrar som är helt fantastiska och jag vet att dem kommer klara detta galant. DU kommer vara det vackraste dem har, DU kommer bli älskad av så mycket och många att du kommer bli förvirrad. Och jag personligen kommer följa dig varje steg på vägen om så på avstånd. Du är efterlängtad pyret.
Jag kommer komma ett steg närmare mitt liv som vuxen, jag tänker dela det med er, jag tänker sjunga för allt vad jag är värd, jag tänker visa er - ett leende är så mycket mer ibland, när det är äkta är det det absolut vackraste ni kan skåda.
Självklart är hösten för somliga av oss fylld av saknad, fylld av mörker. Men jag tänker finna det där ljuset nu, det där ljuset som gör att jag vågar ta tag i mitt förflutna, jag tänker tillåta mig själv att förlåta. Kanske inte idag, men snart.
För jag känner mig redo. För ingen människa kan hata så mycket att den inte klarar av att gå vidare.
Jag är utmattad, jag är trött, jag är less på att hata och känna ånger. Jag tänker ändra på det här nu.
Jag tänker bemöta dagen precis så som jag vill, jag tänker bemöta den precis som den jag är idag.
Inte vad jag gjort tidigare, inte grubbla över mina misstag.
Jag tänker ge livet en ny chans. För hur många får den möjligheten? Jag tänker ta vara på detta och jag tänker leva för er också.
Du är en vacker människa, Du är unik, du är bedårande och ack vad jag avgudar din styrka.
Gårdagen fick en sten att lätta från mitt bröst...du är en människa värd att beundra!
och framför allt - Grattis älskade Kulan på födelsedagen!
