dagen i sig.
Imorse när jag vaknade såg jag fram emot dagen, än en gång bemötte jag denne med ett leende.
Begav mig iväg för att möta upp Marina och beta av ett, väldigt lyckat, pass på gymmet.
Jag gillar när tankar sätts i verk, jag gillar när det känns som om man gjort någonting bra.
Idag är en sån dag, fylld av skratt och glädje.
Jag och min mor beslutade oss för en mor och dotter dag, mycket uppskattat.
Så vi bjöd hit min moster, min kusin, min gudmor och hennes bedårande dotter.
Vi åt kräftor i överflöd, eller ja, JAG åt i överflöd, tänk så fantastiskt gott det är.
Vi har pratat i timmar men nu, för första gången på väldigt länge, känner jag mig väldigt trött i kroppen och valde att avrunda kvällen först av alla.
Jag köpte en tavla här om dagen, en tavla som rymmer tre foton, dessa tre skall snart bytas ut mot det jag håller närmst om hjärtat. Mina tre syskon, jag tror att det kommer bli fantastiskt.
Jag längtar tills det är klart.
Många tankar har farit igenom mitt huvud under kvällen, efter alla diskussioner, efter alla skratt och alla meningar man försökt sätta punkt på men utan att lyckas.
Det får en att inse att oavsätt om någonting lämnat oss fysiskt så bär vi alltid med oss det i våra hjärtan.
Det kommer alltid på tal, och det kanske är sorgset när hjärtat för en stund skrymper ihop.
Men jag ler faktiskt inombords. För det i sig är ett tecken, när det kommer på tal, känslorna, tårarna, kärleken, att vi glömmer faktiskt inte trotts att livet fortsätter sin egen väg.
Vi slutar inte hoppas, vi bevarar det vi en gång hade och bär alla med oss någonting utav det.
Jag tycker att det är fantastiskt, jag tycker att det är helt otroligt vackert - Livet är bedårande.
Begav mig iväg för att möta upp Marina och beta av ett, väldigt lyckat, pass på gymmet.
Jag gillar när tankar sätts i verk, jag gillar när det känns som om man gjort någonting bra.
Idag är en sån dag, fylld av skratt och glädje.
Jag och min mor beslutade oss för en mor och dotter dag, mycket uppskattat.
Så vi bjöd hit min moster, min kusin, min gudmor och hennes bedårande dotter.
Vi åt kräftor i överflöd, eller ja, JAG åt i överflöd, tänk så fantastiskt gott det är.
Vi har pratat i timmar men nu, för första gången på väldigt länge, känner jag mig väldigt trött i kroppen och valde att avrunda kvällen först av alla.
Jag köpte en tavla här om dagen, en tavla som rymmer tre foton, dessa tre skall snart bytas ut mot det jag håller närmst om hjärtat. Mina tre syskon, jag tror att det kommer bli fantastiskt.
Jag längtar tills det är klart.
Många tankar har farit igenom mitt huvud under kvällen, efter alla diskussioner, efter alla skratt och alla meningar man försökt sätta punkt på men utan att lyckas.
Det får en att inse att oavsätt om någonting lämnat oss fysiskt så bär vi alltid med oss det i våra hjärtan.
Det kommer alltid på tal, och det kanske är sorgset när hjärtat för en stund skrymper ihop.
Men jag ler faktiskt inombords. För det i sig är ett tecken, när det kommer på tal, känslorna, tårarna, kärleken, att vi glömmer faktiskt inte trotts att livet fortsätter sin egen väg.
Vi slutar inte hoppas, vi bevarar det vi en gång hade och bär alla med oss någonting utav det.
Jag tycker att det är fantastiskt, jag tycker att det är helt otroligt vackert - Livet är bedårande.
Kommentarer
Trackback
